Här kommer nu hela planeringen för sista tiden ni kommer ha mig (nåde bebisen om den kommer tidigare än vad jag tänkt :-))
Vecka 11
Måndag: Ni får slå upp era valda ord i ordlista, därefter får ni en skrivuppgift av mig.
Tisdag: Bokprat i smågrupper. Visa liknelser och era reflektioner kring de korta dikterna på power point. Ny uppgift till vecka 13 blir att skriva om John-Johns tankar om sin pappa. Han säger att han inte tänker på sin pappa, men hur kan man märka i boken att han ljuger? Varför tror du han ljuger? Det vill jag att ni skriver ner.
Torsdag: Läsa vidare.
Vecka 12
Den här veckan är ni ute på prao, och även om jag förstår att ni kommer vara trötta på kvällarna behöver de flesta av er läsa lite den här veckan.
Vecka 13
Måndag: Bokprat samt läsa. Ni kommer också få slutuppgiften på boken den här lektionen.
Tisdag: Svenskan inställd på grund av konsert på Brinell.
Torsdag: Läsa vidare.
Vecka 14
Påsklov. Passa på att äta massa godis, för det får man lov att göra när det är påsk. Glöm inte att läsa lite under tiden ni äter en massa gott :-)
Vecka 15
Måndag: Annandag påsk.
Tisdag: Skriva på den sista uppgiften.
Torsdag: Börja se filmen Vinterviken.
Vecka 16
Måndag: Vi ser färdigt filmen. Lämna in uppgift 1 på boken. Ni får också sista uppgiften där ni ska jämföra boken med filmen.
Tisdag: Skriva på uppgiften.
Torsdag: Renskriva uppgift 1 och 2. Jag bokar datasalen om den är ledig. Uppgiften ska lämnas in den här lektionen.
Om Johanna inte misstycker är det samma planering som gäller även om jag mot förmodan skulle behöva sluta jobba tidigare än vad jag räknat med.
Hej svej!
Fröken Sandra
fredag 9 mars 2012
måndag 5 mars 2012
Vinterviken
Fram till måndagen 12 mars ska ni ha läst till sidan 152. Ni ska också skriva ner tre svåra ord som ni hittar i det lästa avsnittet. Jag vill också att ni skriftligt svarar på frågan "varför säger Elisabeths pappa att tavlorna blivit stulna, när han i själva verket gömt dem under sängen?".
På måndag nästa vecka kommer ni också få diskutera Elisabeth med varandra, så fundera gärna över vem hon är medan ni läser.
Trevlig måndag!
På måndag nästa vecka kommer ni också få diskutera Elisabeth med varandra, så fundera gärna över vem hon är medan ni läser.
Trevlig måndag!
måndag 27 februari 2012
Uppgifter till vinterviken...
Varje vecka lägger jag ut uppgifterna till Vinterviken här på bloggen, så att ni kan gå in här och läsa om ni glömmer bort vad det är ni ska göra.
Till nästa vecka (vecka 10) ska ni hitta två liknelser (vad det är kommer vi prata mer om på lektionstid). Ni ska också reflektera kring de korta små dikterna i början av varje kapitel. Varför skriver John-John dem? Vad bidrar de med till handlingen?
Vilka uppgifter som kommer till vecka 11 lägger jag ut nästa vecka :-)
Till nästa vecka (vecka 10) ska ni hitta två liknelser (vad det är kommer vi prata mer om på lektionstid). Ni ska också reflektera kring de korta små dikterna i början av varje kapitel. Varför skriver John-John dem? Vad bidrar de med till handlingen?
Vilka uppgifter som kommer till vecka 11 lägger jag ut nästa vecka :-)
söndag 19 februari 2012
Vinterviken
Ja, då är det då dags för lite gemensam skönlitteraturläsning. Det var på tiden, eller hur? ;-) Vi kommer att läsa Vinterviken fram till påsklovet, och därefter se filmen för att jämföra den med boken. Lässchemat ser ut så här:
Vecka 8 - läs fram till sida 52 (kapitel 10)
Vecka 9 - läs fram till sida 101 (kapitel 17)
Vecka 10 - läs fram till sida 152 (kapitel 23)
Vecka 11 - läs fram till sida 202 (kapitel 29)
Vecka 12 - läs fram till sida 238 (kapitel 36)
Vecka 13 - läs fram till sida 287 (boken är nu slut)
Varje vecka kommer ni att få en uppgift om det ni har läst. Det kan handla om gruppdiskussioner eller skriftliga uppgifter. I slutet kommer ni att få en uppgift där ni ska jämföra boken med filmen.
Trevlig läsning!
Vecka 8 - läs fram till sida 52 (kapitel 10)
Vecka 9 - läs fram till sida 101 (kapitel 17)
Vecka 10 - läs fram till sida 152 (kapitel 23)
Vecka 11 - läs fram till sida 202 (kapitel 29)
Vecka 12 - läs fram till sida 238 (kapitel 36)
Vecka 13 - läs fram till sida 287 (boken är nu slut)
Varje vecka kommer ni att få en uppgift om det ni har läst. Det kan handla om gruppdiskussioner eller skriftliga uppgifter. I slutet kommer ni att få en uppgift där ni ska jämföra boken med filmen.
Trevlig läsning!
onsdag 4 januari 2012
Nu drar vi snart igång igen!
God fortsättning allihopa!
Nu är det snart dags för andra halvan av åttan. Terminen innan nian... Hoppas ni känner er redo, och att ni passar på att njuta av de sista lediga dagarna på lovet. Det gör jag :-)
Tänkte skriva lite kort om vad jag tänkt att vi ska göra fram till april, då jag ju ska vara hemma med en liten bebis (om allt går bra vill säga).
De första tre veckorna (med reservation för ändringar) ska vi jobba med satslära. Till skillnad från ordklasserna, där man tittar på varje ord, ska vi nu titta på hela satser (alltså meningar). Det är kanske inte världens roligaste moment, men viktigt för att öka förståelsen om språket. Området kommer att avslutas med ett mindre prov på E-nivå.
Därefter har jag tänkt att vi ska jobba lite med skrivregler. Många av er har svårt med styckeindelning till exempel, och det ska vi därför jobba med. Vi ska också prata om hur man blir bättre skribenter; vad man ska tänka på när man skriver. Sedan är tanken att vi ska läsa en gemensam novell, och prata lite om vad som kännetecknar en novell. Längre än så tror jag inte vi hinner innan det är dags för lov igen.. Anledningen till att vi ska arbeta med texttypen novell är (som ni kanske listat ut) att ni ska få skriva en egen novell. Då kommer vi att jobba mycket med respons och bearbetning. Ni kommer med andra ord få arbeta mycket med er text. Det tror jag är bra, och det är något man lär sig mycket av.
Vi kommer också att läsa en gemensam bok innan april, nämligen Vinterviken. Ni kommer få läsa en hel del på lektionerna, men också hemma, och ni kommer få svara på frågor och diskutera boken i smågrupper under läsningens gång. När boken är utläst kommer vi att se filmen, och därefter kommer ni få en större uppgift om boken/filmen.
Nu vet ni lite mer om vad som kommer hända nästa termin. Vi ses på måndag!
Nu är det snart dags för andra halvan av åttan. Terminen innan nian... Hoppas ni känner er redo, och att ni passar på att njuta av de sista lediga dagarna på lovet. Det gör jag :-)
Tänkte skriva lite kort om vad jag tänkt att vi ska göra fram till april, då jag ju ska vara hemma med en liten bebis (om allt går bra vill säga).
De första tre veckorna (med reservation för ändringar) ska vi jobba med satslära. Till skillnad från ordklasserna, där man tittar på varje ord, ska vi nu titta på hela satser (alltså meningar). Det är kanske inte världens roligaste moment, men viktigt för att öka förståelsen om språket. Området kommer att avslutas med ett mindre prov på E-nivå.
Därefter har jag tänkt att vi ska jobba lite med skrivregler. Många av er har svårt med styckeindelning till exempel, och det ska vi därför jobba med. Vi ska också prata om hur man blir bättre skribenter; vad man ska tänka på när man skriver. Sedan är tanken att vi ska läsa en gemensam novell, och prata lite om vad som kännetecknar en novell. Längre än så tror jag inte vi hinner innan det är dags för lov igen.. Anledningen till att vi ska arbeta med texttypen novell är (som ni kanske listat ut) att ni ska få skriva en egen novell. Då kommer vi att jobba mycket med respons och bearbetning. Ni kommer med andra ord få arbeta mycket med er text. Det tror jag är bra, och det är något man lär sig mycket av.
Vi kommer också att läsa en gemensam bok innan april, nämligen Vinterviken. Ni kommer få läsa en hel del på lektionerna, men också hemma, och ni kommer få svara på frågor och diskutera boken i smågrupper under läsningens gång. När boken är utläst kommer vi att se filmen, och därefter kommer ni få en större uppgift om boken/filmen.
Nu vet ni lite mer om vad som kommer hända nästa termin. Vi ses på måndag!
måndag 17 oktober 2011
Intervjuuppgift
Du ska skriva en tidningsartikel om hur det gick till när du föddes, och för att kunna skriva den artikeln ska du intervjua din mamma eller pappa.
När man intervjuar en person finns det vissa saker som kan vara bra att tänka på för att intervjun ska bli så bra som möjligt. Det viktigaste är att verkligen lyssna på vad personen säger. För att komma ihåg vad som sagts bör du också anteckna under intervjun, eller varför inte spela in den på din mobiltelefon. En annan sak man kan tänka på är att ställa öppna frågor. Öppna frågor kan beskrivas som frågor man inte kan svara ja eller nej på, utan de tvingar personen som intervjuas att fylla ut sina svar och beskriva mer. Ett exempel är att man frågar ”hur kändes det då?” istället för ”blev du glad då?” Tänk på sportjournalister som alltid ställer frågan ”hur känns det?”
En annan viktig sak att tänka på är att planera sin intervju. Tänk igenom innan vilka frågor du ska ställa, och avsätt tid för intervjun. Att bara ställa frågor under till exempel middagen blir inte bra, utan sätt er ner ostörda och ta med ett block och penna eller mobil om du hellre vill spela in intervjun.
Kom också ihåg att det är du som styr intervjun. Du väljer med andra ord vad du vill veta. Är du inte intresserad av att få veta alla detaljer kring själva förlossningen – fråga ingenting om det då. Kanske är du mer intresserad av vad som hände strax innan du föddes, vad som hände efteråt, första natten och så vidare. Några punkter att tänka på dock är att en tidningsartikel oftast svarar på frågorna: Vad hände? Vem var inblandad? När hände det? Var hände det? Hur gick det till? Ha dessa frågor i bakhuvudet när du funderar ut dina intervjufrågor.
Kom ihåg att det är meningen att det här ska vara en rolig uppgift! Kanske har du en bok där din mamma eller pappa skrev om dig när du var bebis? Titta gärna i den tillsammans i så fall inför, under eller efter intervjun. Där kan det ju stå saker som dina föräldrar faktiskt glömt bort.
Lycka till!
Ps. Vill du verkligen inte intervjua dina föräldrar om hur det gick till när du föddes, eller om dina föräldrar av någon anledning inte vill berätta det får du intervjua någon av dem om en olycka de varit med om – stor som liten, alternativt intervjua dem om någon annan händelse de varit med om.
När man intervjuar en person finns det vissa saker som kan vara bra att tänka på för att intervjun ska bli så bra som möjligt. Det viktigaste är att verkligen lyssna på vad personen säger. För att komma ihåg vad som sagts bör du också anteckna under intervjun, eller varför inte spela in den på din mobiltelefon. En annan sak man kan tänka på är att ställa öppna frågor. Öppna frågor kan beskrivas som frågor man inte kan svara ja eller nej på, utan de tvingar personen som intervjuas att fylla ut sina svar och beskriva mer. Ett exempel är att man frågar ”hur kändes det då?” istället för ”blev du glad då?” Tänk på sportjournalister som alltid ställer frågan ”hur känns det?”
En annan viktig sak att tänka på är att planera sin intervju. Tänk igenom innan vilka frågor du ska ställa, och avsätt tid för intervjun. Att bara ställa frågor under till exempel middagen blir inte bra, utan sätt er ner ostörda och ta med ett block och penna eller mobil om du hellre vill spela in intervjun.
Kom också ihåg att det är du som styr intervjun. Du väljer med andra ord vad du vill veta. Är du inte intresserad av att få veta alla detaljer kring själva förlossningen – fråga ingenting om det då. Kanske är du mer intresserad av vad som hände strax innan du föddes, vad som hände efteråt, första natten och så vidare. Några punkter att tänka på dock är att en tidningsartikel oftast svarar på frågorna: Vad hände? Vem var inblandad? När hände det? Var hände det? Hur gick det till? Ha dessa frågor i bakhuvudet när du funderar ut dina intervjufrågor.
Kom ihåg att det är meningen att det här ska vara en rolig uppgift! Kanske har du en bok där din mamma eller pappa skrev om dig när du var bebis? Titta gärna i den tillsammans i så fall inför, under eller efter intervjun. Där kan det ju stå saker som dina föräldrar faktiskt glömt bort.
Lycka till!
Ps. Vill du verkligen inte intervjua dina föräldrar om hur det gick till när du föddes, eller om dina föräldrar av någon anledning inte vill berätta det får du intervjua någon av dem om en olycka de varit med om – stor som liten, alternativt intervjua dem om någon annan händelse de varit med om.
onsdag 12 oktober 2011
Tema "min barndom"
Tema – ”min barndom”
Fram till jullovet ska vi jobba med ett tema som jag valt att kalla ”min barndom”. För att förtydliga är det din barndom du ska jobba med, och inte min
I det här temat kommer vi att arbeta med olika typer av texter – tidningsartikel, krönika och novell. Du kommer också få hålla en liten muntlig redovisning för dina klasskamrater.
Du kommer få betyg på dina texter och på din redovisning, och slutligen kommer du att få ett samlat betyg på hela området. Det betyget kommer till stor del spegla ditt terminsbetyg i ämnet svenska.
Innehåll
Kortfattat kan jag nämna att inför tidningsartikeln kommer du att få intervjua dina föräldrar om hur det gick till när du föddes, som sedan ska resultera i en tidningsartikel. Förslag på rubrik: ”en stjärna föds”. Inför skrivandet kommer vi gemensamt att titta på hur en tidningsartikel är uppbyggd.
Krönikan du ska skriva ska handla om vad du tycker var bättre förr, alternativt, vad du alltid störde dig på som barn. Inför skrivandet kommer vi gemensamt att läsa olika krönikor, så att du vet vad som kännetecknar en sådan.
Novellen du skriver ska handla om ett barndomsminne. Du ska utgå från ett minne, men sedan får du gärna använda fantasin och lägga till lite som kanske inte är helt sant. Inför novellskrivandet kommer vi att läsa en novell, och vi kommer att prata om vad man ska tänka på när man skriver en novell.
I den muntliga redovisningen ska du ta med en favoritleksak eller favoritbok från när du var liten, och berätta om. Inför redovisningen kommer vi att prata om vad man ska tänka på vid en muntlig framställning.
Bedömningsmatris
E C A
Tidningsartikel
E
Du har skrivit en tidningsartikel enligt korrekt mall, dvs. med rubrik, ingress, mellanrubrik och brödtext. Du skriver med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp.
C
Du använder relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttypen. Tidningsartikeln har en bild och en bildtext vilket förstärker och levandegör artikeln.
A
Du använder god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttypen.
Krönika
E
Du har skrivit en krönika där det framgår vad du tycker var bättre förr/ vad du retade dig på som barn. Du skriver med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp.
C
Du har skrivit en krönika där du för fram dina tankar, åsikter och känslor om vad du tycker var bättre förr/vad du retade dig på som barn. Du skriver med språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttypen.
A
Du har skrivit en krönika där du på ett säkert sätt för fram dina tankar, åsikter och känslor om vad du tycker var bättre förr/vad du retade dig på som barn. Du har en god språklig variation och en välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttypen.
Novell
E
Du har skrivit en novell som utgår från din barndom. Du använder enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Du skriver med viss språklig variation och enkel textbindning.
C
Du har skrivit en novell som utgår från din barndom. Du använder utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Du skriver med språklig variation och utvecklad textbindning.
E
Du har skrivit en novell som utgår från din barndom. Du använder välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Du har en god språklig variation och en välutvecklad textbindning.
Muntligt framträdande
E
Du har förberett och genomfört en enkel muntlig redovisning, där du berättar om en favoritleksak/favoritbok från när du var barn.
C
Du har förberett och genomfört en utvecklad muntlig redovisning med relativt väl fungerande struktur och innehåll.
A
Du har förberett och genomfört en välutvecklad muntlig redovisning med väl fungerande struktur och innehåll.
Fram till jullovet ska vi jobba med ett tema som jag valt att kalla ”min barndom”. För att förtydliga är det din barndom du ska jobba med, och inte min
I det här temat kommer vi att arbeta med olika typer av texter – tidningsartikel, krönika och novell. Du kommer också få hålla en liten muntlig redovisning för dina klasskamrater.
Du kommer få betyg på dina texter och på din redovisning, och slutligen kommer du att få ett samlat betyg på hela området. Det betyget kommer till stor del spegla ditt terminsbetyg i ämnet svenska.
Innehåll
Kortfattat kan jag nämna att inför tidningsartikeln kommer du att få intervjua dina föräldrar om hur det gick till när du föddes, som sedan ska resultera i en tidningsartikel. Förslag på rubrik: ”en stjärna föds”. Inför skrivandet kommer vi gemensamt att titta på hur en tidningsartikel är uppbyggd.
Krönikan du ska skriva ska handla om vad du tycker var bättre förr, alternativt, vad du alltid störde dig på som barn. Inför skrivandet kommer vi gemensamt att läsa olika krönikor, så att du vet vad som kännetecknar en sådan.
Novellen du skriver ska handla om ett barndomsminne. Du ska utgå från ett minne, men sedan får du gärna använda fantasin och lägga till lite som kanske inte är helt sant. Inför novellskrivandet kommer vi att läsa en novell, och vi kommer att prata om vad man ska tänka på när man skriver en novell.
I den muntliga redovisningen ska du ta med en favoritleksak eller favoritbok från när du var liten, och berätta om. Inför redovisningen kommer vi att prata om vad man ska tänka på vid en muntlig framställning.
Bedömningsmatris
E C A
Tidningsartikel
E
Du har skrivit en tidningsartikel enligt korrekt mall, dvs. med rubrik, ingress, mellanrubrik och brödtext. Du skriver med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp.
C
Du använder relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttypen. Tidningsartikeln har en bild och en bildtext vilket förstärker och levandegör artikeln.
A
Du använder god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttypen.
Krönika
E
Du har skrivit en krönika där det framgår vad du tycker var bättre förr/ vad du retade dig på som barn. Du skriver med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp.
C
Du har skrivit en krönika där du för fram dina tankar, åsikter och känslor om vad du tycker var bättre förr/vad du retade dig på som barn. Du skriver med språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttypen.
A
Du har skrivit en krönika där du på ett säkert sätt för fram dina tankar, åsikter och känslor om vad du tycker var bättre förr/vad du retade dig på som barn. Du har en god språklig variation och en välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttypen.
Novell
E
Du har skrivit en novell som utgår från din barndom. Du använder enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Du skriver med viss språklig variation och enkel textbindning.
C
Du har skrivit en novell som utgår från din barndom. Du använder utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Du skriver med språklig variation och utvecklad textbindning.
E
Du har skrivit en novell som utgår från din barndom. Du använder välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Du har en god språklig variation och en välutvecklad textbindning.
Muntligt framträdande
E
Du har förberett och genomfört en enkel muntlig redovisning, där du berättar om en favoritleksak/favoritbok från när du var barn.
C
Du har förberett och genomfört en utvecklad muntlig redovisning med relativt väl fungerande struktur och innehåll.
A
Du har förberett och genomfört en välutvecklad muntlig redovisning med väl fungerande struktur och innehåll.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)